Ost- och Äggditali

Många napolitanska recept består av billiga ingredienser som är lätta att få tag i. Ett sådant recept är ”o tubettiell cas’ e ov”, eller ost- och äggditali. Denna rätt har likheter med en romersk carbonara, men är ännu enklare att laga. Den bleknande historien förtäljer ett något annorlunda recept än det som napolitanare använder idag. Avsaknaden av ister är den främsta skillnaden. Många förrätter som förr innehöll ister hämtar idag sitt fett från olivolja. Vi napolitanare fortsätter dock att använda ister, men huvudsakligen i rätter som äts vid påsk, såsom de ryktbara ”casatiello” och ”pastiera”. Trots efterforskning så vet vi inte mycket om receptets ursprung. Men det vi vet är att rätten är både näringsrik och lättlagad. För somliga kan den ha utgjort det enda dagliga näringsintaget. Varje familj har också sin egen version av receptet. I min familj äter vi den som förrätt till påsklunchen, före rätten med lammsås. Min farmor brukade med drömmande blick berätta för mig om sina besök till matmarknaden när hemmafruarna gått hem för att laga lunch. Då kunde hon köpa rester utan att skämmas allt för mycket. Hon köpte ägg med krossade skal för halva priset av pojkarna framför affärerna. Detta var på 1960-talet. Jag berättar om min farmor därför att det var så det var för de flesta napolitanska kvinnor på den här tiden. Inkomsterna var skrala men livsviljan stark. Maten fann alltid sin väg till bordet på ett eller annat sätt, oavsett omständigheterna. Viktigast av allt var att en måltid för tre eller fyra personer, i goda vänners lag, enkelt kunde förvandlas till en måltid för fem eller sex personer. Bara man hade ett krossat ägg – eller två – till övers.